Make me over

Less på sunkmamman som möter dig i spegeln? Gör som mig. Lek en stund vid datorn medan barnen sover och skapa dig en ny look. (www.taaz.com)

Trappa

Spana in den här trappen! Trappen är ju själva meningen med att överhuvudtaget bo på två våningar. Det är något poetiskt över en vacker och spännande trapp. Vår spiraltrappa hoppas och tror vi kommer att vara fantastisk. Det är den här också. Jag undrar bara vilken poäng på en balans-skala 1-10 man bör ha för att få nyttja den? 27? Det borde sitta en varningstext á la USA längst ner resp. högst upp.
"Endast fullt friska och mentalt stabila personer över 47 får nyttja denna klätteranordning utan läkarintyg. Allt klättrande sker på egen risk!"

Så var helgen slut...

Familjär och godisrik. I morgon är det tisdag och det känns som om vi lyckats snuva någon på ännu en måndag. Lång näsa till vem det nu kan vara. Idag söndag. I morgon tisdag. Haha!

Äggstra bevakning

Varför...

...talas det inte mer om den mutation som gjort att påskharen värper ägg? Kanske en cover-up som sträcker sig långt upp i maktens korridorer? Så om jag efter att ha publicerat det här inlägget plötsligt försvinner spårlöst eller råkar ut för någon osannolik olycka så hoppas jag att någon vågar kontakta Janne Josefsson (eller har han hoppat av?) för att söka svar på denna påskens efter kristus största gåta. Varför reagerar ingen på påskharens märkliga beteende? Eller är det ingen som vågar?

Glad påsk

Första påskdagen av fem. Inga tuppar och inga kärringar i sikte än så länge. Påsken är inte pyntandets största högtid, men ett påskris ska nog hitta in idag. Och förhoppningsvis har Harry med sig lite charmiga pynt hem från dagis.

Ljuvt för trötta öron

Nu har den legat på värmning tillräckligt. Ane Brun ljuder ur högtalarna och jag fullkomligt smälter för det ljuvliga soundet. Jag gillade Ane Brun tidigare, men det här är...SHIT vad bra! Läste på lite om " Changing of the seasons" och hittade Valgeir Sigurdsson. Isländsk producent som jobbar med Björk, Sigur Rós och Kate Nash bland många andra. Så jag gissar att jag kommer att snubbla över en rad nya favoriter när jag arbetar mig genom hans alster.

Kids in da house

Den här trappen är som tur är högst temporär.
Det ska bli en "slingerill-trappa" som Harry säger.

Härligt med stora fönster långt ner, tycker så klart lilleman

som inte är van att kunna se ut utan att balansera på en stol.

"Menar du att jag blir skitig när jag sitter på betongplattan?
Den är ju sopad och jag kan avslöja att det bara är en försmak
av hur skitig jag kommer att vara när jag leker i lervällingen
utanför i sommar."

Oscars

Senaste dagarna har det förutom melodifestivalfinal även insupits lite högkvalitativ underhållning. Först "No Country For Old Men" och senast "There Will Be Blood".

Först "No Country For Old Men". Udda, våldsam och ganska långsam film med fantastiska skådespelare och dialoger som går till historien. Liknar inget jag sett förut, men jag gillar den skarpt. Javier Bardem som spelar den råa mördaren Anton Chigurh har inte bara en mycked omtalad frisyr. Han är utan konkurrens den otäckaste karaktär som jag skådat på vita duken. Det kryper innanför skinnet och går iskalla rysningar längs ryggraden bara han visar sig. Betyg 4/5.

Sedan "There Will Be Blood". Daneil Day-Lewis är fullkomligt briljant i huvudrollen som företagare i oljebranchen runt sekelskiftet. Att just han tilldelades en Oscar för bästa manlige huvudroll är efter att ha suttit fascinerad av stort skådespel i dryga två timmar alldeles självklart. Han bär hela filmen på sina egna axlar och ordet huvudroll får nästan en ny innebörd. De övriga karaktärerna är nästan onödiga, även om grabben som spelar hans son och frikyrkopastorn Eli är grymt bra de också. Ingen action eller spänning utan storslaget, djuplodande drama. Toppbetyg!!! 5/5.

Tant Brun

Har skaffat mig en ny skiva. Ane Bruns "Changing of te seasons". Men än så länge ligger den på värmning. Lockar och väntar på det rätta tillfället till lyssning.

Ska jag?

Ska jag verkligen bo i det här palatset? Så känns det när jag står mitt i havet av utrymme och rymd och njuter. Nästan lite skräckblandat... Kan jag förvalta det här och göra det rättvisa? Har jag förtjänat den här lyxen? Det blir så jäkla fint!!!

Jag och jeans

...går inte riktigt ihop. Vi gillar helt enkelt inte varandra, men jag känner att man inte kan utesluta ett klädesplagg helt ur sitt liv bara för att man inte alltid dragit jämnt. Så nu har jag ett par hemma på öppet köp. För att testa. Om vi kan lära oss att leva tillsammans utan ständig irritation. Jag vill ju att det ska fungera, men ett förhållande så intimt som mellan kvinna och hennes jeans måste ju kännas spännande och bekvämt för att det ska fungera i längden.

Frukosttankarna goes medieval....

Försäkringskassans tungdragna kvarnstenar var ämnet. Det och framför allt de uppgivna stackarna som tvingas handlägga regelverket för brödfödan. De som gömmer sig bakom telefonluren och uppgivet ursäktar beslut och tillvägagång. Hur mycket tjänstemannatid som krävs för att få ett litet bidrag, som man faktiskt är berättigad till, eller liknande beviljat och utbetalt. Hur mycket mer än bidragets storlek administrationen till slut måste ha kostat. När klagosången började urarta hade vi tankemässigt nästan helt plockat bort all handläggning och administration och i stället infört ett stickkontrolls-system där fuskarna straffas på ett inte alldeles tidsenligt vis. Utan att gå in på detaljer så förekom offentlig uthängning, stegling, stenkastning och tomteskägg i diskussionen... Och sedan dog de tankarna för att det var dags att ta tag i vardagen. Lika bra det när jag ger det lite närmare eftertanke.

Hej vintervärld

Så vaknade vi ännu en morgon till en galen värld. Vår mitt i vintern först och nu en snöklädd vår när vi väl har vant oss. Morgonpromenaden hägrar snart. Gäller att passa på innan det vita täcket smält till sedvanligt slask och plask, vilket det säkert har framåt lunchtid.

Nya perspektiv på tillvaron

Intensivt att vara mamma ibland. Som nu. Äntligen eller tyvärr (beroende på vems perspektiv vi ser det från) så har Valter förstått hur benlyft och drag ska förflytta den vingliga lilla kroppen uppåt. På sängar. På soffor. På stolar. På bord. Hur han på ett säkert sätt ska förflytta sig till golvnivå är däremot inte lika självskrivet. Dragningskraft och tur i instabil samverkan. Men kul har han. Efter ett snabbt toalettbesök hittade jag honom djupt försjunken i sportsidorna. Gulligt! En annan gång stående uppe på bordet. Inte lika gulligt... Inte läge att hämta kameran då direkt...

Magiskt

Invited to Labero. Biljetterna har länge legat och dammat på hyllan men idag var det äntligen dags och WOW! Labero överträffade verkligen förväntningarna. Det var magiskt, roligt och underligt svårt, ja faktiskt omöjligt, att förstå. Jag förvånades över underhållaren Labero. Hysteriskt rolig stundtals och det hade i alla fall inte jag väntat mig. Högt tempo och publiken var i allra högsta grad med i föreställningen. Jag gick från att på klassiskt manér försöka göra mig osynlig till att nära på hojta "Hallå! Ta mig! Knallgröna tröjan på andra raden...jag vill också vara med!!!" Men det fick jag inte...

Så vi kom hem båda två till Harrys stora lättnad. Han var nämligen lite orolig för att Labero skulle trolla bort någon av oss.

Vi vann!

Bojkotten är över från och med ikväll. Sitter bänkade vid andra chansen och fastän det inte är klart så vet vi redan nu att VI VANN! Rätt personer åkte ut. Heja Nordman! Inte för att ni är bäst eller så utan för att er farmgång eliminerade det andra alternativet.... Är det sportsligt tänk? Eller ett uttryck för det ursvenska "hon ska inte tro att hon är nå´t..."? Lördagkväll är ingen bra kväll för självrannsakan, så jag struntar i vilket.

Uppskattning

Jag fick en vacker blombukett av min älskade igår som visad uppskattning för att jag tagit hand om vår lille sjukling dag som natt i veckan. Sånt känns härligt!

Nöjd

Philofix

Tack vare Philofix på Bolibompa ägnar sig Harry just nu åt att slakta, sedan länge trasiga och sönderbläddrade, Pokémon-tidningar. Han klipper ut alla coola bilder och när lillbrorsan har lagt sig ikväll har jag lovat att plocka fram tapetklister för då ska vi förvandla hans alldagliga papperskorg till en Pokémon-dito. Jag älskar tapetklister! Härligt kladdigt och kreativt. En doft av riktigt pyssel!

Kanske blåser vi upp en ballong eller två också och passar på att tillverka stora härliga påskägg när vi ändå är igång...

Glädjas åt det lilla

Har man inte sovit mer än korta slummer på fyra nätter känns en förmiddagsvila på 1 1/2 timme som en miljonvinst på lotto. Humöret tar ett skutt upp på formkurvan och dagen känns nu som en promenad på små lätta moln. Valters feber har äntligen sjunkit en aning och det största problemet nu är att han inte vill äta. Svårt att tro när man i vanliga vis har världens matgladaste bebis. Inte ens kakor, glass och saltiner lockar... Men det kommer nog framåt kvällen gissar jag.

Så vet man att det är dags att skära ner på godisintaget

1) I sunkmyskläder åker gärna den något korta tröjan upp och den slappa byxan lite ner... Om man då bränner magen på stekpannan är det ett tecken!

2) När låret hamnar i kläm när man nonchalant försöker stänga kökslådan med benet. Det är också ett tecken!

3) När du söker sympatier efter incident nr 1 och får bläddra länge för att hitta brännmärket. Också ett tecken!


En del kan vara självupplevt. Annat kan nära vänner ha upplevt. Eller så är allt bara påhittat med vansinnigt vidlyftig fantasi. Det behöver väl inte du absolut veta!!!

Jubileum

Inlägg nr 400 måste väl göra min blogg till dagens jubilar?

Husinspektion idag igen. Det går framåt. Allt annat skulle väl i och för sig vara att betrakta som ett misslyckande? Sedan sist har takfönstren kommit på plats, taket är lagt och innerväggarna har börjat ge oss en bild av hur rummen blir. Allt känns bra förutom ett fel i eldragningen som Håkan hittade idag. Kökselen hade hamnat fel... Shit happens!

Ska bli vårt sovrum...

Allrum på övervåningen.
Håkan lovar hönsmamman
att staketet/balkongen mot
nedervåningen ska bli tätare och barnsäkrare...

Takpannor på...