Det gick bra så länge mina ben var friska och snabba och hjärnan hela tiden på helspänn. Gamla synder hann aldrig ikapp mig. Nu när jag springer som en halt gammal byracka och ständigt är luddig i tanken ser hotet annorlunda ut.
På högstadiet fick jag en fyra i syslöjd. Vi skulle bland annat sticka små babyvantar i mjukaste garn i snuttiga pasteller. Jag tog hem arbetet och lurade min stackars mamma att hjälpa mig lite. Jag hade ju redan stickat ena vanten; den som var kvar på skolan. Sedan lurade jag min stackars fröken att jag hade stickat hela paret men tappat bort den ena. Det var så jag fick mina betyg.
Synden straffar sig själv med tiden. Jag kan inte längre fly. Beställde "Mitt första broderi" till Harry. Komplett med garn, plastnål och förtryckt bild. "Från 4 år". Det sorgliga är att jag inte fattade hur man skulle göra. Pingu skulle ha förblivit en suddig bild på rutigt plastark om inte mamma än en gång räddat mig. Sent att ångra sig nu, men jag kanske skulle ha hängt med bättre på lektionerna.
1 kommentar:
hade ingen aning att du var så listig! varför tänkte jag aldrig ut det??? Resultatet för mig eftersom jag var så osmart var att sy fast mitt eget pekfinger i symaskinen på syslöjden. fröken nästan svimmade...
Skicka en kommentar