She´s back! Gnälltanten from hell.
Varför? Jag vill inte umgås med henne. Hon snor min dyrbara energi. Förmörkar min syn. Förfular min omgivning. Back off! Här krävs en exorsist...
Smämt åsido. Ibland måste någon, tyvärr oftast min man, dra loss mig från det gyttjiga gnällträsket. Jag hugger som en kobra, ser fel på allt och glömmer bort att skratta, ha kul och njuta av allt jag har. Jag måste bara få lite perspektiv, stanna upp och betrakta mig själv, för att rycka upp mig och faktiskt må bättre på ett kick. Spelar roll att gräset är högt! Spelar roll att jag inte varit på stranden med Harry ännu! Spelar roll att diskmaskinen inte är tömd! Ingen bryr sig väl mer än jag om sådana småsaker. Ryck upp dig, innan du blir en bitter kärring i dina sämsta år!
I morgon är det fredag. Det ska bli en bra dag. Vi ska vara ute i det höga gräset. Jag och Harry ska spela kubb. Jag ska brottas och kramas med barnen. Aktivera oss. Klockan sju börjar det efterlängtade fredagsmyset. Harry ska ha TV-spelsturnering med mamma och pappa. Vi ska käka skruvar och dricka läsk/vin. Mysa! Skratta! Ha kul!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Gnälltanten är här också, måste jag erkänna. Länge sen jag kände mig så ohyfsat otrevlig. Irriterar mig på det mesta. Ska försöka rycka upp mig inför fredan jag också.
Jag kan ju gnälla rätt bra jag också, men idag gnäller jag nog faktiskt bara över två saker;
1. att färgen jag målat gästrummet med inte blev som tänkt och
2. att jag aldrig får nån publik på tennisbanan.....
/Kristin
men vi hejar så gott vi kan på distans...:) N
Skicka en kommentar