Underbara älskade

Min underara älskade hade hyrt filmen med samma namn för att han visste att jag gärna ville se den. Själv orkade han inte se den halvvägs ens. Jag tyckte att den var gripande och vacker i all sin sorglighet. Tung film, javisst, men bra. Sedan var mycket i den mindre bra. Mikael Nyqvist spelade bra på sitt dramatiska sätt, men hans karaktär blev oerhört lik den han spelade i "så som i himmelen". Kändes nästan som ett urklipp. Personkemin mellan sonen och pappan lyste helt med sin frånvaro. Jag vet att filmen i mångt och mycket byggde på spänningen dem emellan, svårigheten att prata med varann, men som far och son borde det ha funnits någon slags kemi, om än en spänd sådan för att det skulle kännas trovärdigt. Betyg:3,5