Livets goda

Idag har vi haft en underbar dag. Jag och barnen. Ikväll satt jag som förstenad med ett leende på läpparna och betraktade Harry när han pratade med sin underbara gudmor Kristin. Det var ett sådant där tillfälle som jag vill stoppa i bakfickan för att ta fram i jobbiga stunder och återuppleva. Kärleken flödade i hjärtat och den enda tanken var "vilken fantastisk kille!!!". Han är klok, varm, älskvärd, rolig, charmig, kreativ...superlativen kan staplas på hög! Jag kan inte förstå att jag låtit min trötthet förmörka solen. Att jag inte varit frikostig med tid och omtanke på det vis han förtjänar. Att jag inte förstått hur enkelt det är att få honom att visa sitt sanna jag. Sådana här dagar känner jag också igen mig själv. Jag känner mig sann, lugn och trygg. Jag uppskattar allt det fina jag har så som jag bör. Mina prioriteringar hamnar rätt utan ansträngning. Ikväll somnar jag med det där fåniga, men ack så underbara, leendet på läpparna.