vink vink

Sorgliga blickar i fönstret. Bara Valter var glad som vanligt. Skönt att inte veta så mycket om tid och rum och avstånd och sån´t. Harry satt kvar i köket med en klump fetarulle i halsen. Ja, inte bokstavligt alltså. Jag menar att han hellre satt kvar vid köksbordet för sig själv i stället för att komma och vinka. Han kände sig väldigt ledsen, sa han. Lillpluppen! Det är inte alltid lätt att vara snart fem och klok som en bok.