Om jag bortser från julafton och födelsedagar så är det här den dagen som jag ser fram emot och uppskattar allra mest på året. (I stark konkurrens av fettisdag)Kanelbullens dag
På dagis firas den årligen med det stora kanelbulleloppet. En springtävling med fikasugna och glada barn. Harry är även i år stolt över sin välförtjänta medalj.
Ibland försöker jag faktiskt uppfostra mina barn. Idag var en sådan dag. Dagens ämne var det uttjatade "det spelar ingen roll om man kommer först eller sist. Det viktigaste är att man gör sitt allra bästa och kämpar. Den enda du tävlar mot är dig själv."
Men alldeles innan den kaotiska masstarten konstaterar en klok Harry att "det är konstigt att det känns som att jag tävlar mot alla andra fastän jag bara tävlar mot mig själv."
Jag har slukat två kanelbullar under dagen. Kanske hinner det bli tre innan läggdags?
3 kommentarer:
hej,
jag förtår att kanelbullens dag är viktig för dig. Mitt starkaste minne av nr.47 Nyåkersvägen är doften av nybakta bullar. De var inte bara ett par plåtar utan flera, flera. Och ofta.
kram C
kändes nog bara så för att stackars du bara fick knapra kokostoppar och gluten-ex-kex:(
Nu går det halvår mellan bullbaken på 47:an. Inte ens på kanelbullens dag. Nu är det andra bullar som gäller...... långpromenader och fullkornsbröd.....
Skicka en kommentar