På 30 minuter tvingades jag blotta mina fasor i livet för en okänd människa. Tala om mina funktionsnedsättningar och dagliga hinder utan att använda förmildrande ord och utan att försvarsmässigt låtsas som om det inte är så jobbigt som det faktiskt är. Jag känner mig psykiskt utmattad och mörbultad!!!
Hade utredningssamtal med en handläggare på försäkringskassan, så nu ligger mina framtida bilburna öden och äventyr på hennes bord. Mitt liv ska bedömas och granskas och klassas...som om jag inte gör det bra nog själv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar