Nostalgi

Idag gled vi sakta förbi vårt gamla hus i den fantastiska, lummiga och sommarvackra byn. Ett sting av längtan kändes. För Harry mer än så, för hans ögon tårades och minnen av vänner han flyttat från väcktes. Sedan hade vi en härlig dag hos Nina och barnen. Där känner vi oss fortfarande som hemma, även om det blir för långt mellan gångerna vi ses.

Tur att vi sedan kommer hem till det nya huset och de nya vännerna och kommer ihåg allt vi flyttade till. Det dröjer några år innan vi får samma sommaridyll här, men det lär vi oss leva med.