Packat och klart

Tidigt i morgon startar bilen i Haga. Kör mot Arlanda. Sedan lyfter vi vingarna och svävar på molnen mot Luleå. Det pirrar redan i magen, för att flyga är ju inte min favoritsysselsättning precis. Det är helt orimligt att det stora plåtschabraket ska bäras fram av luften. Onaturligt. Men jag ska le och se lugn ut för barnens skull. Jag får låtsas att säkerhetsskriften är en intressant tidning, som jag lusläser om och om igen. Låtsas att jag knyter skorna när jag för femtielfte gången känner så flytvästen finns där den ska under stolen. Låtsas att jag bara är lite trött när jag skräckslagen blundar när planet lyft och det låter som om motorerna bara dör. Be tyst till högre makter, som jag ju inte ens tror har någon makt över liv och död. Och sedan landa på Kallax lika levande som innan avgång. Överlycklig över att vara framme.